I helgen är det premiär för musikalen Så som i himmelen på SäffleOperan. Karlstad Kallar fick en pratstund med Tova Hollender som i skrivande stund slutrepeterar inför sin roll som Lena.
– Jag har bara suttit på kammaren hela sommaren och försökt lära mig manus och sjungit, nu känner jag mig mest taggad! säger Tova när hon får frågan huruvida premiärnerverna har smugit sig på.
Det är knappast förvånande att Boråsdottern Tova Hollender hamnade på en musikalscen. Hon växte nämligen upp med två musikintresserade föräldrar – och minns bland annat att musikalen Chess ofta snurrade på skivspelaren när Tova växte upp.
– Mamma hade den på LP, och den blev så småningom min favoritskiva. Sedan tog hon med mig mycket på musikaler på Göteborgsoperan och när jag såg Chess där 2011 bestämde jag mig för att satsa på detta, säger hon.
När det var dags att välja gymnasielinje så hoppade Tova på en treårig musiklinje – och därefter flyttade hon ner till Skåne för att studera på musikteaterskolan på Bjärnums folkhögskola. Efter det så gick resan till västkusten och Balettakademins treåriga musikal- och artistutbildning i Göteborg. I somras tog hon examen och efter sommarjobb som skådespelare på Astrid Lindgrens värld fick hon ett samtal från Tobias Norelius, producent på SäffleOperan.
– Han ville att jag skulle komma och göra audition på SäffleOperan med några andra tjejer. Och sedan fick jag komma på en call-back i Göteborg med några andra tjejer. Därefter fick jag ett samtal där de erbjöd mig rollen, säger en entusiastisk Tova.
Utvecklas genom möten
Berättelsen handlar om den välrenommerade dirigenten Daniel Daréus som tappat lite av gnistan för musiken. Dessutom sviker hälsan honom och efter hjärtattack återvänder han hemåt, till lilla Ljusåker i Norrland. Byns lite udda, eller i alla fall jämfört med Daniel annorlunda persongalleri skapar möten som gör gott både för Daniel och för kyrkokören som han har övertalats att ta över. Tova berättar att hon förberett sig genom att, såklart, kolla på filmen för att få originalberättelsen, men även tagit sig an uppdraget på andra sätt.
– Jag har sjungit låtarna mycket själv, så jag är förberedd på den fronten. Och jag har gjort research om musikalen om dess ursprung. Försökt djupdyka i storyn.
Hur mycket utrymme finns det att sätta sin egen prägel på rollen? Är det väldigt styrt?
– Som gestaltare har man ett ansvar att göra rollen som den är skriven, i mångt och mycket. Förmedla den känslan som ska fram och de relationerna som är skrivna. Men sedan har man självklart en konstnärlig frihet i att tolka rollen som man vill och göra sin egen resa, säger Tova.
Och tillägger:
– Men jag känner ett stort ansvar att göra rollen rättvisa och inte sväva ut för mycket.
Känslor och skönsång
Alla som sett filmen vet att det kommer bjudas på både känslor och vackra sångnummer, än fler i musikalen.
– Gud ja. I filmen är det väl inte så många sångnummer. Det är väl Gabriellas sång och den är ju med i musikalen också. Men i musikalen är det ju många låtar inskrivna i manus, i de olika händelserna. Det är musik hela tiden, men med talscener emellanåt förstås.
Slutligen så måste vi ju fråga ifall du ser några likheter mellan Säffle och Ljusåker, samhället i Norrland där filmen utspelar sig?
– Absolut. Mycket med att samhället bygger på hur alla människorna i bygden beter sig och att alla har sin plats på något sätt. Sen är det också unika karaktärer. Det finns väl i alla bygder. Sedan är det också relationerna som skapas, det skulle kunna vara varsomhelst. Det finns absolut likheter, avslutar Tova Hollender.
