Fem fördomar om: redovisningskonsulter

Fem fördomar om: redovisningskonsulter

Duschar mäklare oftare än oss andra? Har säljare relativt rymliga samveten? Ingår det en neutral frisyr när man går lärarutbildningen? Fördomsredaktör Olle Elfgren och jag vädrar här frågorna som vi alla tänkt en dålig dag. Den här gången träffade vi redovisningskonsulten Gunnar.

Du har inte haft ordentliga byxor på dig sedan karantänjobbandet
började.

Snarare inte sedan 1997 när jag började med detta. ”Jobba hemifrån”, så innovativt … För egen del är jag inne på 23:e året nu, men några Adidasbyxor har det nog blivit ändå. Jag trivs förträffligt bra utan arbetskamrater också. Jag hade en i åtta år. Han var kanon, sade inte ett knyst på alla åren. Det var en dvärgvädur. Hans enda arbetsuppgift som dokumentförstörare skötte han för övrigt utmärkt. Allt som hamnade på golvet var söndertuggat på nolltid.


Du förvarar dina egna viktiga kvitton i en ICA-påse.

Nu ska vi vara lite allvarliga; jag bokför allt. Naturligtvis min egen verksamhet, men framförallt min privatekonomi; travet, löpning (mer förr iofs). Även lite annat också som jag inte går in på här. Från mina Starta-eget-kurser jag kört så vet jag att gällande till exempel privatekonomin så bokför en av tio personer den. Samtidigt som dessa ofta gnäller och konstaterar ”jag fattar inte vart pengarna tar vägen”. Suck…övrig kommentar överflödig.


Saltar redovisningsbyråer sina fakturor så mycket att det nästan blir fnittrigt i lokalen i samband med att de
stoppats ner i sina fönsterkuvert?

Andra redovisningsbyråer vet jag inte så mycket om, men revisionsfirmor däremot, de håller jag på betydligt längre avstånd än dagens rekommenderade två meter. Jag samverkar inte med någon och trivs ypperligt med det, och de är nog nöjda att slippa mig med för den delen. En faktura från en revisionsbyrå innehåller inte sällan texten ”Löpande ekonomisk konsultation 18 000 :-, utan närmare specifikation.

Jag säger som gamla vänsterledaren C-H Hermansson, ”nån jävla ordning får det väl ändå va”. Dessutom är de jag träffat (finns säkert undantag) fullständigt humorbefriade. Gamle finansministern Bosse Ringholm framstår som en skojfrisk muntergök jämfört med många i det skrået. Men de är säkert bra på det de gör, bara jag slipper vara i närheten.

Taxametern i taxibilar fascinerar dig.

Oj oj oj, skiter björnen i skogen?! Just taxi är inte min grej men restauranger! Jag kan ibland ha svårt att koncentrera mig på såväl maten som sällskapet eftersom jag har fullt sjå med att räkna kvadratmeteryta, ta hänsyn till lokalens belägenhet för att klura ut månadshyran. Lönerna har jag skaplig koll på, speciellt om det finns kollektivavtal (inte alltid!), råvarornas andel av priset jag som kund betalar vet jag också. Summering av antalet gäster och sedan är mobilkalkylatorn igång. Frasen ”hur fan kan det här löna sig” återkommer ofta inne i mitt huvud. En del antar jag går vid sidan om, men ringa Skatteverket? Nix, den grejen är ju inte mitt problem.


Avdragsgillt, eller som du kallar det; ny dator till sonen.

Avdrag…om jag ska komma med ett tips så är det svenska ordet lagom väldigt användbart här. Min stora mentor i det här fallet var min far. Han drog tidigt på 70-talet upp huvudspåren för mig hur man ska tänka. Hans titel var fögderidirektör, eller på ren svenska: Skattechef i Värmland.

”Var inte dumsnäll men reta inte upp i onödan” kan tas som ett allmänt tips. Förr i tiden klev jag nog över gränsen lite. Jag menar de där Ittalaglasen och liknande jox inköpta 23/12 och bokförda som ”reklamgåvor kunder”. Nej nej nej, inte nu, man växer till sig. Lite smart tycker jag dock att jag är när jag gör bilreseavdrag till kunder i Kil. Är det sannolikt att en 61-årig gråskalle drar till Kil på en mountainbike för att hämta bokföringsmaterial?! Ibland överträffar verkligheten dikten. Lönsamma resor är det iaf.