Hallå där,
Lotta Kulju, före detta Hellton-profil som numera krigar för Boden i SHE, damernas högsta handbollsliga.
Hur har du det där uppe?
– Hej! Jag har det bara bra här uppe i kylan! För tillfället består dagarna mest av jobb, handboll och D-uppsatsskrivande.
Beskriv hur en dag kan se ut för dig numera!
– Idag är jag ledig från jobbet eftersom vi kör dubbla handbollspass. De dagar jag är ledig från jobbet lägger jag ner mer tid på plugget, så dagen kommer bestå av en sväng på stan, dagsträning, plugg och handbollsträning på kvällen.
Vad fick dig att åka upp och skriva på för Boden?
– Efter att ha bott och spelat handboll i Karlstad i fyra år kände jag att jag ville pröva på någonting nytt. Boden kontaktade mig jag hade en dialog med både sportchef, gamla spelare och nuvarande spelare och fick ett bra intryck av klubben och Boden som stad. I Boden har jag möjlighet att utvecklas som spelare, nivån på träningarna är hög, matcherna är tuffare än de var i Allsvenskan och det finns goda träningsmöjligheter för oss spelare både med tanke på gymträning men även som idag, ett extra handbollspass dagtid. Som spelare känner jag att det är viktigt att inte bli för bekväm och istället våga kliva ur sin comfort zone, det är det som gör att man utvecklas. Att få uppleva Norrland och bo här är nog inte heller något man hade gjort om det inte vore för handbollen, och hittills är jag väldigt nöjd över mitt val.
Det har ju gått lite trögt för laget rent handbollsmässigt. Vad är det som inte har funkat än så länge?
– Det var minst sagt turbulent i början av säsongen med både tränarbyte, många oväntade skador och flera nya spelare som behövde bli samspelta och hitta varandra på planen. I höstas var vi väldigt få spelare både på träningarna och matcherna, vilket gjorde att vi sällan kunde spela på två mål på träningarna och spelare flyttades runt på nya positioner. Nu har vi tagit in tre stycken utländska spelare och de spelare som var skadade i början av säsongen är tillbaka, vilket möjliggör en större bredd i laget som vi saknade under hösten.
Hur ska ni vända på skutan?
– Vi spelar match för match och har pratat mycket om att hålla oss till vår gameplan och spela för varandra i 60 minuter. Det är många matcher under säsongen där vi mött topplagen och spelat bra handboll i 50 minuter men inte orkat hela vägen.
I helgen var ni nere i Höör för en tuff bortamatch – en tuff match såklart och jag noterade att det var svårt framåt i början.
– Matchen mot Höör var en tuff uppgift, vilket vi visste på förhand. Ett tekniskt fel framåt leder alltid till ett kontringsmål bakåt, och det var det som hände. Vi fick en dålig start på matchen med många utvisningar och tekniska fel matchen igenom, då är det svårt att vinna mot ett topplag som Höör.
Och ni har, av naturliga skäl, ofta väldigt långa resor till matcherna! Hur löser ni det? Är logistiken en nackdel för er?
– Jag tycker det har fungerat bra! Som förra veckan exempelvis, då flög vi till Malmö på torsdag och mötte Lugi torsdag kväll. Stannade kvar i Malmö och mötte Höör på lördagen, och sedan nattåget hem. Skönt med ”två flugor i en smäll”. De gånger vi inte har dubbelmöten flyger vi oftast ner dagen innan match så man hinner sova ut.
Hur ser du på resten av säsongen?
– Har aldrig varit med om att en säsong gått så fort! Nu är det endast fyra matcher kvar för oss och vi kommer göra allt vi kan för att hålla oss kvar i serien. Den sista matchen mot Skövde HF (som ligger en poäng ovanför oss) kommer bli oerhört viktig, ser fram emot den. Tre av de fyra återstående matcherna spelas hemma i Boden Arena vilket såklart också är skönt.
Vi saknar dig här! Saknar du någonsin oss?
– Ja, det är klart att jag saknar Karlstad! Karlstad blev som ett andra hem för mig och främst saknar jag alla kompisar, spelare och ledare man dagligen träffade i Sundsta Sporthall och även mina tjejer i Hellton F0809, som jag och Stephanie Karlsson var tränare för. Det är tur att min sambo kommer från Karlstad, så även om jag inte haft möjlighet att åka hem till Finland nu under pandemin så har vi kunnat åka till Karlstad och träffa hans familj.
Mina dumma kompisar kör ofta ”Nu är det allt myggfritt”-skämtet så fort det är minusgrader här i Värmland. Används det någonsin i Boden?
– Ja, det skämtet har dykt upp några gånger här med… Det må vara myggfritt under vintern men myggorna här uppe är INTE lika snälla som de är i Värmland! Det tog ett tag innan jag förstod att köpa fem olika myggmedel för att överleva intervallerna utomhus. Så fort man stod still i mer än två sekunder kom myggorna attackerandes (kanske taktiskt av tränaren?).
– En gång resulterade det i cirka tjugo myggbett på ena benet, en allergisk reaktion, en vrist som svällde upp och var lika stor som en handboll och ett samtal till 1177… Så det är rätt skönt med minusgrader och myggfritt faktiskt.