Hallå där, Bella Bäcker som nyligen fick vara linjedomare under ATP- och WTA-tävlingarna i Båstad!

Hur var upplevelsen?

Det var en så sjukt kul upplevelse och häftigt att ha fått chansen att döma på en sådan hög nivå som WTA och ATP. Och att man på ett sätt har varit med i allt detta. Men det roligaste har också varit att man fått träffa så många nya människor från massa olika nationaliteter och fått massa nya vänner. Alla domare har blivit som ett gäng och vi har hittat på roliga saker efteråt varje dag och haft väldigt bra sammanhållning. De flesta av domarna var väldigt erfarna och har varit med i många år, men man som ny kom in snabbt och blev en del i gänget direkt.

Vad är det svåraste med uppdraget?

Först trodde jag att själva dömningen skulle vara svårast men det var egentligen inte så svårt. Man reagerade bara mycket början när man gick från att döma WTA till ATP för att det blev mycket mer tempo och mycket hårdare slag och speciellt när man skulle döma servarna, och att killarna gick mycket mer för linjerna märkte jag. Det var ganska svårt att döma killarnas dubbel också för det kunde gå väldigt snabbt när det blir volleydueller så det gäller att vara jätteskärpt där. Och även när de smashar så måste man vara riktigt snabb att hinna exakt var bollen hamnar. Det som var lite svårt på WTA var att det bara var fem linjedomare på planen och då var man tvungen att döma hela singellinje n även genom nätet och till andra sidan, och det kunde vara rätt svårt att de ibland. Medan på ATP så är man fem linjedomare på planen och då dömde man bara singellinjen på sin egen sida fram till nätet. Men annars så var det bara svårt att komma ihåg alla smådetaljer som att man skriker ”fault” när bollen går ut vid serven och ”out” när bollen går ut under spelet. Och att man ska skrika först och sedan peka med armen och inte peka samtidigt som man skriker, vilket man lätt kan göra av ren reflex.

Hur snabbt går det egentligen? Och har du särskilt snabba reflexer?

Det gick ju väldigt snabbt men det var inte så svårt att hänga med i tempot som jag trodde att det skulle vara. Det som var svårast att hänga med och se var killarnas hårda servar. Tävlingen var ju även på grus och det kändes som en trygghet nu när det var allra första gången eftersom det går lite långsammare än inomhus på hardcourt och man kan även se märket efter bollstudsen innan man gjorde ett domslut.

Jag trodde i början att man behövde ha snabba reflexer och göra att snabbt domslut direkt men efteråt blev jag tillsagd att jag nästan dömde bollen innan den studsade och det ska man aldrig göra även om man ser att den kommer gå långt ut, utan man ska alltid vänta på att bollen har studsat. Vi fick även lära oss att hellre döma lite sent att det hinner gå 1 eller 2 sekunder efter. Så på det sättet behövde man inte ha så snabba reflexer.

Ibland när jag försöker fokusera så fastnar jag i ett stirr! Hur höll du dig fokuserad?

Man ska inte bara stå och stirra på sin linje hela tiden för att då fastnar man i ett sådant stirr och man kan känna hur linjen nästan börjar röra på sig. Det jag märkte under tiden var att det var mycket lättare att följa bollen hela tiden under spelet och hålla blicken på den hela tiden tills den studsar ner för då ser man mycket tydligare vart den hamnar plus att man slipper att bara hamna i ett sådant stirr.

Finns det avundsjuka mot linjedomaren som bara kollar mittlinjen under serve, eller har ni ett roterande schema?

Nej, vi hade inte ett roterande schema utan det var väldigt uppstyrt var vi skulle stå. Att sitta från sidan och döma endast servelinjen är den svåraste linjen att döma och därför fick bara de mest erfarna döma den linjen. Därefter kommer det att sitta från sidan och döma baslinjen, så det fick också bara de erfarna domarna göra. Vi nya fick endast döma singel- och dubbellinjen.

Vi var inte så många domare så att det fanns en domare för endast mittlinjen vid serve, utan det som var kul och lite svårt var att vi som dömde singellinjen fick även döma mittlinjen vid serve också. Det fungerade så att om man stod på retursidan så fick man börja med att ställa sig i mitten och döma mittlinjen vid serven och om serven sitter så visar man innetecken och därefter springer ut till sin singellinje.

Det är små marginaler och mycket på spel. Hur uppför sig spelarna gentemot er?

Ibland hände det att någon domare dömde fel och då kan spelaren göra en så kallad challenge och då går huvuddomaren ner som springer och kollar på märket och därefter tar det slutliga domslutet. Så på så sätt är det väldigt skönt, att vi linjedomare inte behovet ta några diskussioner, utan allt läggs på huvuddomaren. Därför uppförde sig spelarna bra mot oss hela tiden, och om vi gjorde något så vände de sig direkt till huvuddomaren.

Vad är drömuppdraget inom tennisens tjänst?

Jag vill försöka att sakta jobba mig uppåt från där jag är nu. Jag har funderingar på att söka in till Stockholm Open nu i november, vilket säkert blir mycket tuffare då det är inomhus på hardcourt vilket kommer gå mycket fortare och där kan man inte kolla efter märke efter bollen studsat, som man kan göra på gruset, utan då gäller det bara att snabbt ta ett snabbt beslut. Men mitt drömuppdrag med dömandet är att få prova på att döma på någon stor tävling utomlands någon gång.

Stort lycka till framöver, Bella!