Hallå där, Anna Grahn,
Du blev nyligen utsedd till Sveriges näst bästa familjefotograf under foto-SM! Hur känns det att skriva på CV:et?
– Hej! Tusen tack! Jo, det är faktiskt sjukt häftigt. När en, som jag, livnär sig på att porträttera barn och familjer kändes det som ett oerhört fint kvitto att få på sitt arbete – att både bli diplomerad, ta sig till printfinal och framförallt såklart – att få den där medaljen!
Hur ska/har du firat?
– I lördags när prisutdelningen var firade vi på den följande galamiddagen med glada skratt, god mat och goda drycker. Väl hemma blir det en finmiddag med familjen och sen fortsätter arbetet med att renovera och bygga ut studion så jag kan jobba ännu mer och fortsätta utvecklas!
Berätta lite om foto-SM! Hur går det till? Och såg att det var en internationell jury! Många kräsna ögon att imponera inför?
– Ja, absolut. Eller, ”kräsna”. Vi pratar om oerhört erfarna fotografer som både jobbar professionellt, har många många års erfarenhet av både fotografering samt dömande. Så även om det såklart är en bedömningssport och en kanske inte kan hålla med om 100 % av vad de tycker (de tycker ju inte heller som varandra i juryn heller), får en ju en massa bra input, inspiration och tankar efter att få sitta med på en sådan livejurering, säger Anna Grahn.
Och tillägger:
– SM är öppet för alla fotografer, likväl hobbyfotografer som proffs. Du får skicka in bilder till den digitala kvaltävlingen i olika kategorier. Jag tävlade i år i klassiskt barnporträtt, tama djur, gravid, bröllop dokumentär, bröllopsporträtt samt grupp/familj som då var den kategori jag kammade hem silver i. Alla bilder i den digitala kvaltävlingen bedöms av sex olika domare, internationellt så de sitter över hela världen, och du får sedan en snittpoäng på din bild. De bedömer impact (vad de känner de första sekunderna de ser den), kreativitet, grundbild och efterbehandling, berättelse, ljussättning, posering, bildspråk och komposition. Om du lyckas komma upp i ett snittpoäng över 75 p får du ett diplom för yrkesskicklighet, ”honourable mention”. Ju bättre din bild är, ju högre poäng den får – får den sedan högre diplom: merit, distinction, excellence och supreme (100 p).
– De bästa 10-20 bilder ut varje kategori går till printfinal. Då får du printa bilden och skicka till SM där den jureras på nytt, live på plats, av fem stycken domare. Då bedöms den på samma sätt som innan, men till stor del bedöms även printen: har fotografen valt rätt papper som främjar bilden med mera. Det är även strikta regler så här blir tyvärr en del bilder diskade. Denna jurering sker först öppet inför publik, men sedan sker även en sluten jurering bland endast domarna och då kan poängen komma att ändras. Mitt resultat på SM blev totalt 19 st diplom, varav 1 distinction, 5 st merit, SILVER i grupp/familj samt topp-10 i bröllopsporträtt.
Med sociala medier och allt bättre teknik känns det som att väldigt många i nån mån agerar fotografer numera. Märks det även på konkurrensen?
– Nej, det skulle jag nog inte säga. Däremot kan en märka det till viss del när fotograferandet är ens yrke. Framförallt tror jag att både intresset för att ta fina bilder och kunskapen kring det ökar i takt med sociala medier mm.
Jag får ofta skäll av min journalist-sambo när jag exempelvis tar bilder till den här plattformen. Vilka är de vanligaste felen som glada amatörer gör?
– Haha! Jag tycker att de vanligaste felen är att en missar klassiska grunder som komposition, vinklar och bakgrunder. Även misstag med ljus – många tror att stark sol = bra fotoväder, och det är sällan sant!
Och vad kan man istället tänka på för att få till hyfsade bilder?
– Håll dig i skuggan så du får ett jämnt ljus över ansiktet på den du ska fotografera. Välj en enkel (ej rörig) bakgrund och slå på rutnätet i telefonen så blir det enklare att få till en snygg komposition.
Berätta om bilden som juryn föll för!
– Jag tror att min bild höll så långt är för att den stod ut lite. Många bilder i denna kategori är ofta tagna i studio, lite mer allvarsamma bilder på vackert och genomtänkt poserade människor (tre eller fler) medan jag har en bild på en mamma med hennes två söner som busar med varandra i solnedgången utomhus. Jag älskar de allvarsamma bilderna i studiomiljö också, men just när jag fotograferar barn och familjer är det viktigt för mig att fånga levande bilder med bus, fart och fläkt. Jag vill få de vuxna att bli avslappnade och nästan glömma min kamera och jag vill ge barnen en rolig stund. Vi leker och lattjar och skapar härliga minnen på bild.
Vad är nästa steg för ditt fotograferande? Nåt kvar på din bucket list som du vill fota?
– Gud ja! Jag vill fota bröllop på Liseberg, med alla lampor och vackra miljöer, eller en lång brudklänning i slänggungorna. Dröm! Jag vill ha en workshop uppe i fjällen i Norge, där vi fotar till exempel barn och familjer i den färgsprakande höst som är där. Jag vill åka till USA och fota modeller på ett öde tivoli som en vän besökt och skickat bilder på. Oj, jag har massor med saker på min bucket list. Och såklart – medverka i SM 2023 och få ännu bättre poäng och diplom!
Snabbfrågor:
Namn: Anna Grahn
Ålder: 37 år
Bor: Arvika
Fotar helst: Barn & familjer (men allt, jag blir typ lyrisk oavsett fotografering, så länge det är porträtt av levande varelser).
Bilder du är trött på i Instagram-flödet: I ärlighetens namn kan jag inte komma på att jag är trött på något särskilt, det är kanske den breda variation på instagram som faktiskt ger det stora intresset för det. Däremot om vi vänder på det, älskar jag svartvita dokumentära bilder från vardagen. Till exempel när barnen är med och bakar, eller när mamma har somnat under nattning, när familjen äter middag eller när hunden sover i hallen. De där ögonblicken i vardagen – som bara sker. Inget konstlat utan bara där och då, här och nu.
Var kan man följa ditt arbete?
