Med jämna mellanrum tar vi pulsen på alla fina människor som gästat vår podcast. Först ut var handbollsspelaren Madeleine Rehnberg vars stjärnspäckade Sävehof fått en strålande start på säsongen.
Hej Madde! Hur mår du och vad händer i ditt liv just nu?
– Jag mår bra! Kul att säsongen dragit igång igen och vardagen har börjat. I dagsläget händer inte så mycket mer än matcher, träningar och få till jobb på sidan av.
Handbollsligan Dam har dragit igång och Sävehof har inlett säsongen strålande. Vad har för förväntningar inför säsongen, både på laget och på dig själv?
– Vi har fått en bra inledning och mina förväntningar för denna säsong är höga och hoppas på att stå i en SM-final i slutet av säsongen.
– För mig själv har jag höga förväntningar, den stora förändringen från förra säsongen är att jag nu kommer gå tillbaka och spela på min riktiga position som niometare och inte kant.
Hitta tajmingen igen och såklart fortsätta utveckla mig både anfall och försvar. Få ett större självförtroende och komma in i spelet igen då man har mer bollinnehav som niometare.
Sommaren har även inneburit blågula uppdrag! Hur är det att ha på sig landslagströjan – och vad lärde du dig under sommarens SOC och mästerskapsspel?
– Att få representera Sverige är något som är en ära och en otrolig upplevelse, även fast jag inte var uttagen på min vanliga position får man otroligt mycket erfarenheter från nationellt spel och få möta länder där handbollen kommit mycket längre i utvecklingen.
Vad hoppas du förbättra mest som handbollsspelare under säsongens gång?
– Det jag hoppas förbättra under säsongen är att bli en mer säker spelare både i anfall och försvar, få växa in i den rollen, sen såklart är det en väldigt skillnad på fysik när man är uppe och spelar på denna nivå som jag måste anpassa mig till.
Hur ser en vanlig dag ut för dig just nu?
– En vanlig dag börjar runt 06.45 med gym på morgonen, sen vidare till jobb därefter, om jag har tur är det någon timma emellan som jag kan gå hem och ta en liten nap, sedan är det mot hallen för teori vid 15 om motståndarna vi möter och efter det träning. Sedan är jag hemma igen vid 18 ungefär och så går det runt.
Avslutningsvis, vad betyder Karlstad för dig? Nåt som du saknar lite här?
– Karlstad betyder såklart jättemycket för mig. Staden man är uppvuxen i och fortfarande säger hem till. Där allt började med min handbollskarriär i Hellton.
– Kan sakna lite extra tiden med 02-gänget, där vi hade riktigt roliga år ihop och växte upp tillsammans. Men försöker komma hem så mycket det går och såklart försöka passa de ihop med Helltons hemmamatcher och extra kul att få se några gamla lagkompisar spela.
– Och såklart saknar jag min släkt som fortfarande bor där som man inte träffar alls lika ofta som man gjorde när man bodde där och kunde ses mer frekvent.