I syfte att lära känna våra blågula hjältar så gör vi kontinuerliga nedstamp bland Sveriges idrottare. Den här gången träffar vi basketspelaren Matilda Söderlund som precis landat i Sheryl Swoopes-land för att sätta sitt eget avtryck på South Plains basketkarta.
Namn: Matilda Söderlund
Ålder: 18 år, fyller 19 den 11 november!
Förening: Är just nu på South Plains College i USA, men innan jag flyttade hit spelade jag för Alvik i tre säsonger och innan dess i Fryshuset.
Nu är du aktuell med flytten från Alvik till Texas och South Plains College! Hur känns det inför det äventyret?
Det känns verkligen jätteroligt. Att spela på college har varit en dröm för mig väldigt länge! Jag började prata om att spela i USA när jag var typ 12 år gammal, så det är verkligen en dröm som gått i uppfyllelse. Jag var väldigt nervös innan jag åkte dock eftersom detta också är min första gång någonsin jag är i USA, och det är ju en väldigt stor sak att flytta så långt hemifrån.
Har du hunnit få några intryck av campus än?
Ja, det är väldigt mysigt att bo på campus faktiskt. Alla pratar med alla och alla är väldigt trevliga. En skillnad från hemma, här stannar man och pratar i princip med alla man ser, det gör jag inte riktigt hemma.. Det är också väldigt många som bor här på campus vilket också är roligt.
Vilken division är det och vad har ni för mål?
Vi spelar i division 1, men för junior college. Vår skola är väldigt högt rankad så vårt mål är såklart att vinna National Tournament som går i slutet av säsongen.
Vad gör du när du inte idrottar?
Just nu har jag inte så mycket tid för annat, det är väl att man tränar, äter, pluggar och sover i princip. När jag väl är ledig brukar jag spendera mycket tid med familj och vänner. Men annars så gillar jag att sjunga och spela gitarr!
Hur ser en vanlig vardag ut för dig?
En vanlig vardag här är väldigt fullspäckad. Jag vaknar runt 7.15 och äter frukost, sen går jag till min första lektion som börjar klockan 8. När lektionen är slut har jag 15 minuter på mig att ta mig till hallen innan träningen börjar 9.45. Vi tränar i 2,5 h där 2 h är basket och 30 minuter gym. Sedan går vi och äter lunch, duschar och går till dagens andra lektion. Därefter har man antingen en till lektion eller så är man klar med skolan för dagen. Om man inte har en till lektion så får man en lucka på typ en timme. Här brukar jag försöka ringa till mina föräldrar innan d3 går och lägger sig (det är ju en tidsskillnad på 7 h mellan här och hemma). Sedan har vi study hall, där vi ska fokusera på plugget, detta är viktigt eftersom du måste ha ett visst betygssnitt för att få spela. Därefter har vi en till träning på 40 minuter i små grupper, där vi bara skjuter. Sedan går man och äter middag och sen är man klar för dagen. Ofta så pluggar jag lite till på kvällen och sen tar jag det bara lugnt! Så, detta är en vanlig dag för mig här.
Beskriv dig själv med tre ord:
Jag skulle säga att jag är glad, strukturerad och omtänksam.
Berätta om ditt största intresse.
Tråkigt svar kanske, men basket är ju såklart mitt störta intresse. Jag har började spela basket när jag var sju år, så jag har snart spelat i 12 år, så basketen är absolut mitt största intresse.
Har du någon udda talang (förutom idrotten)?
Jag kan inte komma på någon udda talang men utöver basketen så kan jag sjunga och spela gitarr. Jag lärde mig faktiskt spela gitarr helt på egen hand. Jag har också sjungit på ett bröllop, det gjorde jag som väldigt liten.
Vad är det bästa med din idrott och förening?
Det bästa med min idrott är att det är en lagsport tycker jag. Man får så starka band till sina lagkompisar, det blir verkligen som en familj, speciellt här. Jag älskar att spela lagsport, man vinner tillsammans, man förlorar tillsammans, man hjälper varandra och spelar tillsammans. Det är verkligen stor skillnad på att tillhöra en förening här i USA och hemma skulle jag säga. Det bästa med min förening är att det verkligen känns som en familj, och detta är vad man behöver när man flyttar så långt hemifrån.
Vilken är den största utmaningen? Den största utmaningen för mig med min sport är att hålla humöret uppe när det går dåligt, detta tror jag många kan idrottare kan relatera till. Att försöka glömma bort sina misstag och gå vidare är något som jag tycker är svårt.
Vad är du mest stolt över som idrottare? Oj! Jag var med landslaget sommaren 2018 och tog EM-guld, det är något jag aldrig kommer glömma och något jag är väldigt stolt över. Sedan är jag också väldigt stolt över att jag lyckades uppfylla min dröm och ta mig hit till USA.
Vad är ditt största mål för 2022?
Mitt största mål under det kommande året är att bli rekryterad till en division 1-skola, alltså ett riktigt university till skillnad från den här skolan som är ett junior college.
Om du fick ge ett råd till kidzen som funderar på att börja med din idrott, vad skulle det vara?
Först och främst skulle jag säga att verkligen prova. Tro mig, jag tänkte inte att jag skulle spela basket i 12 år framöver när jag gick till min första träning. Min kompis tvingade mig att följa med på en träning, men sen slutade hon att spela. Men jag tyckte det var kul så jag fortsatte, och nu är jag här! Sen skulle jag säga att fokusera på dina mål, och om du vill något större så lägg ner lite extra tid.
Vi önskar Matilda stort lycka till framöver!