076 184 50 75 hej@karlstadkallar.se

Varför läser du böcker?

För att komma ut ur min egen bubbla, leva mig in i andras livsöden, upptäcka nya världar och konfronteras med det okända. För att litteraturen kan få oss att få syn på oss själva och varandra. För att läsning innebär att resa till fysiska och mentala platser och expanderar vårt sinne, berikar våra liv med nya erfarenheter.  Men framför allt för att jag älskar berättelser.

Vilken är din bästa läsupplevelse?

Varje läsupplevelse har sin egen historia. Kan inte välja en. Det beror på var jag befinner mig i livet. Som liten läste min mormor in böcker på kassettband och skickade från Malmö till Hagfors där jag växte upp. Jag älskade att lyssna på hennes röst. Min morfar läste också in böcker; ryska folksagor, ofta väldigt hemska sagor. Som tonåring berördes jag starkt av Sylvia Plaths ”Glaskupan”, Donna Tartts ”Den oändliga historien” och Tolkiens böcker. På senare år har till exempel Jamaica Kincaids ”En liten plats” och Knausgårds och Borges böcker varit starka upplevelser. Senast läste jag Agota Kristoffs ”Den Stora Skrivboken” helt andlöst och blev så djupt berörd av hur hon så ingående, genom barnens blick, skildrar vad kriget gör med människan. Jon Kabat-Zinns ”Vart du än går är du där” är en annan bok som betytt mycket. Och Tarkovskijs ”Den förseglade tiden”återkommer jag ofta till.

Du har en fil.kand. med litteraturvetenskap som huvudämne. Förändrade litteraturvetenskapen ditt sätt att läsa?

Jag läste litteraturvetenskap i Lund efter att ha gått ut Tingvallagymnasiet i Karlstad där jag gick humanistisk linje och genom studier i gammel-grekiska och latin läste jag många grekiska myter som gjorde starkt intryck. Det var en stor upptäckt att ta del av världslitteraturen men det fanns inte mycket plats för egna tolkningar och handlade mycket om prestation. Det förstörde delvis min lust till läsandet; en slags överkonsumtion där tunga klassiker avhandlades på löpande band.

Du driver en manusutbildning för film och tv – vad skulle du säga är den största skillnaden mellan att skriva manus för rörlig bild och ett skönlitterärt bokmanus?

Att skriva för rörlig bild kräver ett helt annat slags tänkande och hantverkskunnande. Ett filmmanus är tekniskt på ett annat sätt och inte alltid en stor läsupplevelse; ett arbetsmaterial för så många andra funktioner och inte ett färdigt verk. När du skriver ett filmmanus finns inte utrymme för inre monolog utan du måste visa undertext och komplexitet på ett helt annat sätt och framför allt utnyttja det visuella och utgå från alla de möjligheter det filmiska uttrycket erbjuder.

Du har varit krönikör i både VF och NWT. Har du haft några planer på att skriva en bok?

Jag har länge drömt om det. Men gör nu mest film istället – och då skriver jag också mycket. Men jag har sedan jag var barn haft en dröm om att skriva en roman. Kanske skulle den utgå från den plats jag lever på, med inspiration från alla berättelser och livsöden, det mikrokosmos av världen som denna lilla plats på jorden utgör.

Jag kom in på Biskops Arnös författarskola direkt efter gymnasiet, vann flera uppsatstävlingar och blev nominerad till Lilla Augustpriset för en novell, men hade så dåligt självförtroende att jag inte vågade ge mig in i skrivandet helhjärtat. Efter studier på journalisthögskolan hittade jag filmen som blev mitt främsta uttryck.

Du har gjort ett antal kortfilmer och dokumentärfilmer – ändå upplever jag dig mer som en ”författar-personlighet” som samlar intryck. Många filmare som jag träffat upplever jag som påflugna och, kanske inte helt sanningsenliga, när det gäller egna bedrifter. Stämmer min iakttagelse?

Jag utgår alltid från det personliga och tänker att vi människor i grunden är väldigt lika. ”Det som är botten i dig är botten även i andra”, som Ekelöf skrev. Utmaningen är att gestalta något på ett sätt så att det blir allmänmänskligt. Jag vill inte predika eller bevisa någon tes, inte övertyga någon, utan framför allt försöka beröra men också fånga det vardagliga; det enkla och vackra som rymmer så många lager. Kontrasterna mellan ljus och mörker och hur det hänger ihop. Var och en är många och vi bär på så många lager, ibland sidor vi inte vill kännas vid eller ens vet om. Genom konsten kan vi komma i kontakt med det som är svårt att uttrycka i ord.

Slutligen vill jag be dig om tre boktips som sommarläsning.

Albert Camus nyutgivna anteckningsböcker, Aya Kanbars ”Hyperverklighet” och nyutgåvorna av Borges verk.

Vid tangentbordet: David Johansson, författare till ljudböckerna ”Orrholmen Gangster & Poet” och ”Herrhagen Loco” som finns på Spotify och Youtube.