Olivia Mellegård, handbollsspelare i Köpenhamn och i blågult, gjorde nyligen comeback i klubblaget efter ett drygt år med rehab efter korsbandsskada. Sporten kallar fick en pratstund med den vindsnabba kantspelaren som erkänner att det var flera olika känslor i samband med debuten.
– Såklart fanns det en stor glädje i att äntligen få vara tillbaka med tjejerna men också en oerhörd stolthet av att jag klarat av att ta mig igenom så många månader med rehabträning. Sedan var det såklart nervöst över att vara tillbaka i full match med allt vad det innebär, full kontakt, maxlöpningar och så vidare, säger Olivia Mellegård när Sporten kallar når henne.
Matchen i sig vanns av Ringkøbing med uddamålet, men Olivia berättar att det var seger i sig att få vara med i matchtruppen – och att hon vågade satsa fullt ut när det väl var dags att beträda handbollsplanen igen.
– Ja, när jag väl byttes in och skulle spela fanns det inte några tankar om knät. Men när jag satt på bänken i början av matchen fanns det tid att tänka, och då svävade tankarna iväg och jag kände ”är det verkligen nu jag skall göra det där?”. Men så har det egentligen varit under hela rehabperioden, säger hon.
Och fortsätter:
– Jag kände samma sak när jag skulle börja springa och hoppa på ett ben, därför har jag lärt mig att de tankarna går över ju fler gånger jag får utföra de specifika momenten.
Efter några starka mästerskap och efter att ha varit ett av de mest framträdande namnen i SHE gjord eOlivia för drygt två år sedan flytten från svartgula Sävehof till vårt rödvita och handbollstokiga grannland.
– Det är väldigt inspirerande då ligan är väldigt bra! Samtidigt är det väldigt intensivt då det krävs att vi tränar väldigt mycket. När det kommer till media upplever jag att det inte är samma filter mellan media och spelare, så som det är i Sverige. Här i Danmark kan media vara väldigt personliga och direkta mot enstaka spelare. Det kanske beror på att det finns ett stort intresse av handboll och att handboll får mycket av medias tid.
Och danskarna är inte minst kända för att ha och ha haft väldigt duktiga kantspelare. Är det nåt du märkt av – och har du fått med dig råd/teknik/tips under din tid? Vad i så fall?
– Ja, jag tycker kanterna är väldigt mångsidiga och tekniska. Mitt tips som jag har fått är att behålla en armposition som inte avslöjar vart jag skall skjuta, utan vara ganska neutral för att på så sätt se målvaktens utfall.
”Trygghet när jag flyttade dit”
Köpenhamns trupp innehåller flera svenska inslag, exempelvis världsmålvakten Johanna Bundsen och vänstersläggan Hanna Blomstrand, något som gjorde steget lite enklare.
– Framför allt gav det mig en stor trygghet när jag flyttade hit. Nu när jag bott här ett tag innebär det att det finns flera som är i samma sits som mig, alltså att de har flyttat från familj, vänner och pojkvän för att spela handboll vilket gör att vi kan dela känslor och upplevelser som är kopplat till det. Vi bor väldigt när varandra vilket gör att vi umgås mycket på fritiden vilket är härligt!
Hur ser en vanlig dag ut för dig numera?
– Morgonträning 8.30 till 10.00, vanligtvis styrketräning på gym. Därefter hem och äta och sätta mig med studier (jag studerar till idrottspsykologisk rådgivare) för att sedan dra på träning igen. Då är det handboll 15.00-17.00, varav 30 minuter är videogenomgång av motståndarna om vi snart har match. Efter det är det hem och käka middag själv eller ihop med de andra på laget.
Förstår du vad de säger?
– Ja, idag förstår jag det mesta, men tog ett tag innan jag kom till det stadiet.
Och ifall du köper exempelvis en fika på stan och de säger att det ska kosta ”halvtreds”. Hur mycket betalar du då?
– Då ser jag till att betala 50 danska kronor för att behålla en god stämning, säger Olivia och berättar att hon och laget har som mål att ta oss till slutspel.
– Här i danska ligan är slutspelet lite annorlunda då det skapas två grupper. Så utifrån vilken grupp vi hamnar i och våran form kommer vi sätta realistiska mål för att ta oss vidare från gruppen, avslutar Olivia Mellegård.
Stort lycka till, önskar Sporten kallar!